jag har nyss varit ute och gått med oskar som kom hem från göteborg idag. det är fruktansvärt kallt ute! nästan så jag vill ta fram vinter jackan igen men det känns lite väl pesimistiskt. men ärligt talat, maj brukar vara den underbaraste tiden på året och jag kan inte låta bli att känna mig lite rädd; det ska inte vara såhär kallt i maj! tänk om det aldrig blir sommar igen. bara om, jag är säker på att det bara är jag som oroar mig för ingenting och att det blir sommar i juli eller nåt men tänk om vi blivit solbrända av den svenska sommarsolen för sista gången... hemska tanke, ändå kan jag inte skaka av mig den.
hoping for the best but expecting the worst...

okej nu ska jag gå och lägga mig för jag är riktigt trött nu... jag vet att det är ganska löjligt, bolibompa slutade väl alldeles nyss men jag är helt slut! sen har jag ju aldrig varit en sådan person som kan vara uppe till tre och bara sitta vid datorn och sen sova till klockan 2 på eftermiddagen, dygnsrytmen blir ju helt sne!