framtiden, jag kan inte låta bli att oroa mig för den. framtiden har alltid varit långt borta men nu närmar den sig som ett stort mörkt åskmoln. hjärtat dunkar snabbare, pressen blir allt större, snart är framtiden här och alla problem man inte behövde tänka på då finns nu. tid, jag vill ha mer tid! kom inte än, framtiden, inte än! stressen över framtiden och tiden är mer än jag orkar just nu. jag vet ju att när åskmolnet väl är här kommer det inte försvinna, för då kommer framtiden vara nu och nu kommer vara då. jag kommer sakna nu, men en del av mig, den vuxna delen, längtar till framtiden, till besluten, åskan och nuet kommer vara dået som betydde så mycket eftersom jag upplevde det med dig. om du vill kan vi vänta på åskmolnet tillsammans, lämna dået och leva i nuet, tillsammans, i framtiden...