fördomar, de finns överallt och om någon har en förutfattad åsikt om dig kan det vara svårt att ändra på den. egentligen handlar allt om bilder, den bild vi ger av oss själva, den bild folk får av oss och, kanske viktigast, den bild vi har av oss själva. normal, vad är det egentligen? och varför är vi så besatta av att allt och alla ska vara normala? igen handlar det om bilder, träffar man en ny människa har vi två "val"; antingen är vi oss själva och hoppas att personen tycker att vi är tillräkligt normala för att vilja träffa oss igen, eller också kan vi spela; låtsas vara någon vi tror att personen skulle gilla. bilderna varierar beroende på hur vi känner oss, vi kanske ger en person en bild av oss och en annan bild till en annan person. om vi ger samma bild till två olika personer kan vi nog räkna med att de ändå har tolkat bilderna olika, personerna har ändå fått olika uppfattning om oss. den viktigaste bilden är bilden vi har av oss själva eftersom den kan förändras så mycket och det är inte förän vi är säkra på den bilden som vi kan börja visa den bild vi helst vill visa folk. jag anser att jag inte är vad som vanligtvis klassas som normal, men eftersom jag är nöjd med den bild jag har av mig själv har jag bestämt mig för att visa den bilden, alltid, inga fler spel, och nu kan jag bara hoppas att du inte har något emot att jag inte är "normal", utan kan tolka min bild på rätt sätt för att vilja träffa mig igen. och annars kommer jag över det eftersom du samtidigt ger mig en bild av dig som jag i min tur ska tolka på bästa möjliga sätt.