okej, idag är det prick en vecka tills jag börjar skolan! dunk, dunk, dunk, piiiiiiiiiiiiip. det är inte det att jag tror att jag kommer göra bort mig, eller att jag inte kommer få några polare, jag är ju inte helt hopplös! det är snarare så att.. egentligen kan jag inte sätta ord på det men någon slags känsla av panik-fjärilar fladdrar omkring i magen. men det kommer säkert gå bra, jag måste bara andas och lugna ner mig. det här är lätt. jag klarar det här! lätt som en plätt. okej, pulsen känns normal igen. 

idag har jag mest bara varit hemma, eftersom jag var hos felix i måndags, med seglaroskar i stan i tisdags och hos alex igår, ville mamma att jag skulle stanna hemma så jag och brorsorna spenderade förmiddagen med att städa mestadelen av huset, varpå mamma kom hem och vi började rensa källaren. jag tog en hel drös av hennes stickade tröjor (jag ÄLSKAR stickade tröjor) och jag lurade av pappa en jättesnygg, lite förstor, jacka som jag bara älskar! vem har sagt att man måste köpa nya kläder, när man kan ta av föräldrarna??

imorrn är niccis efterlängtade födelsedagsmiddag och det där oros-molnet märkt Vad-Ska-Jag-Ha-På-Mig, alla tjejer vet vilket jag menar, börjar sakta med säkert närma sig... ofta när man väl köper någonting nytt tänker man "vad skönt, nu kommer jag aldrig ha fler klädkriser, den här älsklingen passar alla tillfällen" men nästa gång man ska klä sig fint så står man framför garderoben med rynkad panna och ett fundersamt finger mot kinden. "vänta nu, vad var det jag köpte för ett par veckor sen som jag tänkte skulle passa till just det här?" tänker man då. när man väl kommer på vilket underbart plagg man införskaffat, var det inte så underbart trots allt... och så är man tillbaka på ruta ett. igen. som vanligt. det slutar ofta med att man tar jeans och en finare topp och känner sig halvnöjd. problemet med klädkriser kommer aldrig lösas...

vi får se vad jag kokar ihop i sista sekunden i alla fall. nu ska jag nog lägga en ansiktsmask, bara för att se så bra ut som möjligt imorgon kväll!

<3