oj, nu blev det nog lite för stressigt. känns som om jag inte riktigt uppfyller de krav som finns på en tidspessimist. jag är ovan vid ett sådant här överbelamrat rum... nu morgonknarkar jag smhi... wait for it.... sidan laddar. små svetpärlor bildas på min panna av förväntan och oro, solen skiner förvisso ute men kanske, kanske är det.. svinkallt? jo, 13 grader.
 
VAD FARO DET ÄR JU JUNI GE MIG ITALIEN OM DET SKA VARA PÅ DET HÄR VISET SÅ HÄR KAN MAN JU INTE HA DET MITT I DEN EFTERLÄNGTADE SOMMAREN SOM SKA BESTÅ AV SOl OCH BAD MEN SOM UPPENBARLIGEN INNEBÄR BASKER OCH STRUMPBYXOR!

jaha, mina vänner, det verkar vara tråkigt väder.

usch, detta har jag inte tid med. sitta och dagdrömma på det här viset, om pojkar och sommarklänningar. jag vaknade hungrig, ovanligt som tusan och därför bör jag först plocka fram dunjackan och sedan avnjuta en frukost bestående av knäckebröd som är det enda jag kan äta utan att fjärilarna i min mage som vaknar varje gång jag äter säger ifrån och jag inte får ner en bit för att det plötsligt inte känns som om jag är hungrig när det i själva verket är så.

ska nog försöka fota lite idag, ni får se ni får se.