vet ni hur det är när någon drar upp en över ytan bara för att kunna trycka ner er igen? jag hoppas att ni aldrig behöver känna det. och att det är sista gången jag gör det. jag vill inte längre vara din vän, jag vill inte längre anstränga mig för din skull. nu är det nog.

stor puss till alex som sjöng och spelade så fint i skogås idag! blev så stolt att hjärtat svämmade över. åt middag med henne och PT som sagt och det var mysigt och mättande. kom hem för att råplugga men nu har jag kommit till en skrämmande insikt; jag kommer utan minsta tvekan misslyckas med religionsprovet imorgon. jag lyckas inte riktigt koppla bort det andra och nu är klockan för mycket för att göra något annat än att lägga sig i sängen och falla i orolig sömn efter några timmar av tårar, ilska och mörker.

annars går bilen bra. finaste fisken. jag tycker om när hela gänget som bryr sig om varandra gör grejer tillsammans så lunchen idag var verkligen rolig! sommaren kommer nog bli grym trots att jag försvinner ett tag men finns kvar i de flesta hjärtan.

på lördag kommer kameran hem.

jag tänkte på hur jag skulle formulera mig för att göra detta så tillämpligt som möjligt för er som slaviskt följer min minsta vink här. jag är ju det bästa ni vet. galenskaper. det är ju försumbart, lycka. jag tänkte nästan lite för nöjt när jag åkte förbi londonviadukten att jag skulle avsluta med 'jag är lyckligare nu'. försumbart, ja. nu ska jag inte avsluta så.

det är verkligen slut nu.