Adieu
Nu är det såhär. Att jag lämnar det här stället. Cheriie.blogg.se alltså. Och jag vet att jag gjorde samma sak för ett år sedan men nu är det definitivt. I'm done here. Spånar på en ny bloggadress, jag vill börja om med a blank slate, ni vet. Det här blir mitt sista inlägg här men det skall bli ett riktigt bra sådant!
Jag har bloggat här sedan jag var femton och lite till. Tre år och tio månader. När jag började var jag en liten tönt som ville ut och upptäcka världen, hemskt gärna ville jag att världen skulle upptäcka mig. Man la liksom inte märke till mig så mycket, jag bara trodde att man gjorde det. I min lillalilla bubbla av obetydlighet. Med ganska många andra som också var obetydliga. Vi trodde alla att just vi gjorde skillnaden.
Jag har alltid haft ganska stora drömmar och visioner. Några alldeles för stora, som när jag var fem år och beslutade mig för att bli stadsminister för att se till att alla mådde bra hela tiden (och NEJ, jag var inte kommunist, bara idealist ahha!). Andra mer rimliga mål. Hursomhelst så vet jag inte vad jag kommer uppnå och när det kommer ske. Däremot vet jag att jag inte skulle ha något emot om mitt liv såg ut ungefär såhär och tio-femton år;
Jag skulle bo i ett hus som såg ut ungefär såhär på utsidan..
..Och ungefär såhär på insidan:
Eller såhär:
Det här skulle vara jag och varje gång det regnar skulle jag vara glad:
Och jag skulle ha alla de här pandaungarna + denna stilige man till make:
Han är så fin och fransk (ålder är bara en siffra, riiiight?)
Paris ska vara mitt andra hem och varannan helg ska jag flyga dit i luftballong!
Som sagt har jag alltid varit idealist. Jag kommer att äga en jordglob och skriva en hel drös med böcker, jag kommer att vara lycklig. Hejdå bloggen!
Jag har bloggat här sedan jag var femton och lite till. Tre år och tio månader. När jag började var jag en liten tönt som ville ut och upptäcka världen, hemskt gärna ville jag att världen skulle upptäcka mig. Man la liksom inte märke till mig så mycket, jag bara trodde att man gjorde det. I min lillalilla bubbla av obetydlighet. Med ganska många andra som också var obetydliga. Vi trodde alla att just vi gjorde skillnaden.
Jag har alltid haft ganska stora drömmar och visioner. Några alldeles för stora, som när jag var fem år och beslutade mig för att bli stadsminister för att se till att alla mådde bra hela tiden (och NEJ, jag var inte kommunist, bara idealist ahha!). Andra mer rimliga mål. Hursomhelst så vet jag inte vad jag kommer uppnå och när det kommer ske. Däremot vet jag att jag inte skulle ha något emot om mitt liv såg ut ungefär såhär och tio-femton år;
Jag skulle bo i ett hus som såg ut ungefär såhär på utsidan..
..Och ungefär såhär på insidan:
Eller såhär:
Det här skulle vara jag och varje gång det regnar skulle jag vara glad:
Och jag skulle ha alla de här pandaungarna + denna stilige man till make:
Han är så fin och fransk (ålder är bara en siffra, riiiight?)
Paris ska vara mitt andra hem och varannan helg ska jag flyga dit i luftballong!
Som sagt har jag alltid varit idealist. Jag kommer att äga en jordglob och skriva en hel drös med böcker, jag kommer att vara lycklig. Hejdå bloggen!
Tar vara på de fina sommarkvällarna
Igår var en fin dag! Lillebror fick en svart basker, vi strosade i Hammarbysjöstad. Sedan blidde det Café 60 med två av världens finaste. Bra kväll.
Nu gör jag och brorsan stan resten av dagen och sedan kommer Carris hit för Slumberpartay!
Nu gör jag och brorsan stan resten av dagen och sedan kommer Carris hit för Slumberpartay!
BRORSAN HAR KOMMIT HEM!
bara så ni vet.
detta måste jag göra innan skolan börjar:
- klacka nya skorna.
- lämna in kläder till myrorna.
- klädrolla alla kläder, framf.allt koftor.
- fixa ny musik i ipoden.
- organisera datorn.
mot staden!