Jag och (min) Johan.

Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om hur fin Johan är. Men det ska jag inte. Ni skulle kanske bli trötta. Huvudsaken är att han vet. Ibland är jag arg på Johan och då är han arg på mig, men det gör ingenting för typ varenda cell skriker och stretar emot och säger att jag ska sluta vara arg för jag vill inte vara arg på Johan. Och det vill jag såklart inte. Johan är ju 99,9% av all tid något av det bästa som hänt vår existens. Särskilt min.

Idag var jag lite ledsen så Johan och jag for till NK och så köpte jag den där mustaschkoppen jag förälskade mig i för en månad sen. Sedan tog han med hem till sig så att jag fick dricka kaffe ur den! Tack Joey.

Johan har lite knasig musiksmak och ibland vill han grilla min lilla hund men han har rolig humor och är nog den enda på planeten som kan få mig att plugga under tvång. Och så tycker han om kaffe och bilar. Och mig, mahah. Folk brukar säga att vi är som ett gift gammalt par. Det är nog inte riktigt sant men Johan är ändå den bästa äkta make jag haft. Finaste killen. Dessutom är han singel så om någon är intresserad kan någon lämna en kommentar där ålder, hårlängd och favoritalbum står med. Välj inte fel nu, bara det bästa duger åt min Joey och jag kan ju inte hålla krampaktigt tag i honom för evigt har jag insett.

Puss Johan, du är bäst.