Jag inledde kvällen med att dansa. Jag var glad vilket var galet nice. Bestämde mig för att åka in till stan och ta en fika med TJ. Men icke. Mina päron kungjorde då att "det var för sent för att åka någonstans". Klockan var då 19.17 och det är lovkväll. Jag blev förbannad. Riktigt  j ä v l a  lack. Jag är inte tolv år. Det är JULLOV och det tar en halvtimme till stan.

Jag blev sådär odrägligt tonårsarg. Jag blev arg för att på grund av sådant här är det inte konstigt att jag inte kan vara spontan som alla andra. Jag får helt enkelt inte vara spontan. Vet mina päron ens vad ordet betyder? Och vet de vad de har berövat mig genom att förhindra min spontanitet? Varför får jag inte vara spontan?

Mest av allt blev jag arg för att jag är sjutton år, nykterist och allt annat sånt där jävligt. Jag missar aldrig en hemmatid utan ett riktigt gott skäl. Jag har de senaste åren alltid varit ytterst ansvarsfull och gjort vad de har sagt åt mig till punkt och pricka. Aldrig gjort de besvikna. Så att de då förbjuder mig att lämna huset när klockan inte ens är halv åtta på kvällen gör mig rasande. Mina föräldrar borde vara riktigt jävla överlyckliga över att de har just mig som dotter och kan de inte hitta på en riktig ursäkt till varför jag inte skulle få ta bussen in till stan för att dricka en oskyldig kopp kaffe så tycker jag att de ska hålla käften. Nu blir det väldigt många fula ord men jag är så arg just nu så jag bryr mig inte. Om de inte uppskattar att de har en dotter som jag är det kanske dags för en lam, försenad tonårsrevolt för då kanske de fattar. De har inte ens sett början i så fall. De vet inte hur lyckligt lottade de är. Ikväll är det här huset som the mighty God himself glömde. Jag är rasande.

Vad jag gjorde? Jag tog en dusch och sen rev jag sönder två tidningar. Såhär ser mitt golv ut just nu och så ska det få se ut över julhelgen för mamma ville att rummet skulle vara perfekt och då ska hon få abstrakt fucking perfekt. Jag är trött på att anstränga mig för att vara perfekt om jag ändå behandlas som tolv utan anledning. Imorgon skulle vi tydligen ha någon mysig familjedag. Men man får bara vara med om man är på bra humör. Jag tror definitivt att det för min del lutar åt att inte följa med. Jag kanske förpestar luften med min "hemska attityd som jag ständigt har". De ska banne mig få se på attityd nu.

Jag spelade in en film på ungefär en minut där jag rev sönder mina tidningar med behärskad vrede. Den går dock inte att lägga upp här. Vid efterfrågan kanske på facebook. Nu tänker jag smälla igen min dörr igen och sedan sova. Tack så väldigt mycket för en helt ovärd ikväll kära mamma och pappa.
Giraffer hänger med sina päron i 18 månader efter födseln, varför måste vi hänga med våra i 18 år?