musik och annat mindre viktigt

nu är det bara ungefär en dag kvar innan vi åker hem igen. båten går klockan fyra på fredag eftermiddag och sen är jag fast på fastlandet igen... trots att jag anser att stockholm är något av det bästa som hänt sverige, så finns det få saker som är lika underbara som solnedgången här för en stund sedan. jag längtar redan hit igen till sommaren. men, nu ska jag inte vara orättvis, visst längtar jag hem till stockholm just nu också. jag saknar alla mina underbara vänner (ni är ju för bäst (och ni vet nog själva vilka är)). nu ska vi prata om musik, eller jag ska skriva om musik i allafall. ni vet när man lyssnar på någon underbar låt och man får en den där känslan? när man under några underbara ögonblick känner att musiken inte kommer ta slut. någonsin. sedan gör den det och då sätter man igång den från början igen, bara för ögonblickens skull... kent ger mig ofta den känslan. kents texter är för underbara... och en annan sak med kent är att medan man lyssnar väller en massa känslor fram som man inte visste att man bar på. ena sekunden kan man vara jätteglad och helnöjd med livet och nästa sekund gråter man över att han inte känner samma sak och jocke berg sjunger "jag vill ha dig nu, vill du vara min? jag vill ha dig, jag är din, jag är bara din." inte för att just det någonsin hänt... de senaste fem dagarna har jag vaknat nästan exakt fem i halv åtta, nästan på minuten! som om det finns någon inställd timer i mitt huvud. men det är ganska bra, då fixar jag frukost till familjen i lugn och ro och slipper disken efteråt. är det inte fint när man kan se någonting bra med alla situationer. imorgon får jag passa på att njuta av den sista underbara dagen här... idag åkte vi in till visby för att tobias skulle spela tennis och sen gick vi några timmar inne i visby och mamma köpte en jättefin väska till mig, efter att jag stått och tvekat i någon timme eller så. jaha, det var väl det jag hade att säga idag, när jag kommer in i min rutin igen hemma ska jag blogga mer igen. ha en trevlig kväll alla sötnosar! 


musik och annat mindre viktigt

nu är det bara ungefär en dag kvar innan vi åker hem igen. båten går klockan fyra på fredag eftermiddag och sen är jag fast på fastlandet igen... trots att jag anser att stockholm är något av det bästa som hänt sverige, så finns det få saker som är lika underbara som solnedgången här för en stund sedan. jag längtar redan hit igen till sommaren. men, nu ska jag inte vara orättvis, visst längtar jag hem till stockholm just nu också. jag saknar alla mina underbara vänner (ni är ju för bäst (och ni vet nog själva vilka är)). nu ska vi prata om musik, eller jag ska skriva om musik i allafall. ni vet när man lyssnar på någon underbar låt och man får den där känslan? när man under några underbara ögonblick känner att musiken inte kommer ta slut. någonsin. sedan gör den det och då sätter man igång den från början igen, bara för ögonblickens skull... kent ger mig ofta den känslan. kents texter är för underbara... och en annan sak med kent är att medan man lyssnar väller en massa känslor fram som man inte visste att man bar på. ena sekunden kan man helt ha accepterat en situation, för att i nästa vara gråta över att han inte känner samma sak och jocke berg sjunger "jag vill ha dig nu, vill du vara min? jag vill ha dig, jag är din, jag är bara din." inte för att just det någonsin hänt... de senaste fem dagarna har jag vaknat nästan exakt fem i halv åtta, nästan på minuten! som om det finns någon inställd timer i mitt huvud. men det är ganska bra, då fixar jag frukost till familjen i lugn och ro och slipper disken efteråt. är det inte fint när man kan se någonting bra med alla situationer. imorgon får jag passa på att njuta av den sista underbara dagen här... idag åkte vi in till visby för att tobias skulle spela tennis och sen gick vi några timmar inne i visby och mamma köpte en jättefin väska till mig, efter att jag stått och tvekat i någon timme eller så. jaha, det var väl det jag hade att säga idag, när jag kommer in i min rutin igen hemma ska jag blogga mer igen. ha en trevlig kväll alla sötnosar! 


bättre sent än aldrig

hej alla! så det var ju minst sagt ett tag sedan... jag har verkligen försökt ta mig i kragen och skriva ett inlägg men jag har haft så fullt upp med skolan och allting. mycket har hänt, min kära bror har både hunnit åka och komma hem från sm i tennis i göteborg. jag trodde aldrig att jag skulle sakna honom så mycket men livet är inte detsamma utan honom och ett tag var jag så utom mig av saknad att jag skickade iväg ett dåligt blondin-skämt till honom via sms... men nu är han tack och lov tillbaka i säkerhet! mimmi har också hunnit fylla sexton och det firades med middag på primo ciao ciao vid odenplan. supertrevlig kväll, jag hade hand om fotograferingen så inom en snar framtid kanske jag känner för att lägga ut några inte jättebra fotade bilder fast med fint motiv här på bloggen. nu är jag äntligen här på gotland också, äntligen, äntligen! fast det växlar mellan sol och snöstorm mest hela tiden. idag var det dock fint väder men jag har en fruktansvärd hosta och har kollat på teve hela dagen. imorgon ska jag bli nyttig i allafall för en av anledningarna till att jag så gärna ville åka hit var för att bli nyttig och vila upp mig, få en ny start. allting här är som jag är van vid det, förutom snön, jag älskar allt med gotland; huset, naturen, allt! nu ska jag inte lägga av med bloggandet igen utan verkligen ta mig tid att skriva! skolan börjar om en vecka och jag har mycket att ta igen (vad gäller blogg och fritid, skolan går faktiskt bra). jag hade det där fruktade utvecklingssamtalet i onsdags och det gick tack och lov mycket bra. jag hade verkligen oroat mig i onödan, precis som nästan alla sagt till mig att jag gjorde... numera ska jag försöka att inte oroa mig för alla småsaker och låta mig själv slappna av lite, vilket de allra flesta också sagt till mig att jag borde. tack för goda råd, nu ska jag börj lyssna på dem också! sov gott, jag vet att klockan inte är mycket men jag måste upp tidigt och börja vara nyttig igen.   


plugga hela dagen, plugga hela natten

idag simmade vi på idrotten. jag hade inte hunnit köpa en ny bikini så det blev den gamla i allafall. vi skulle lära oss livräddning och det gick bra när jag skulle rädda mimmi med en livbojj men när jag skulle rädda henne igen och bara skulle använda händerna gick det inte lika bra så det slutade med att jag satte henne på mina axlar och på så vis fick henne i land. alla sätt är bra utom de dåliga, som jonny säger. efter simningen var det någon kärring som stal mimmis mobil och det var inte alls bra! helt plötsligt är den borta och avstängd när vi försökte ringa till den. grejen är att mimmi tappade bort sitt busskort i tisdags så det var ju lite dålig tajming för mobilen att bli snodd. å andra sidan, när någonsin är det bra tajming att sno en mobil? efter skolan åkte jag till idrottskolan för att jobba en timme och mer än hälften av barnen var sjuka! trots det hade jag och alex ganska svårt att få dem att lyssna på oss... nu sitter jag och skriver min tekniska rapport om min elmotor som jag ska ha mailat till min lärare innan midnatt. jag är snart helt klar och då ska jag finputsa mina kunskaper i franska till provet i morgon, samt läsa igenom min engelska redovisning som jag ska göra imorgon. fullt upp, med andra ord, jag passade bara på att slänga in ett litet inlägg här när jag ändå satt vid datorn. jag ska nog göra lite kaffe så att jag orkar med allt pluggande... om jag är för upptagen av skolarbete, eller helt enkelt jobbar ihjäl mig de närmaste dagarna så kan jag passa på att hälsa alla en trevlig helg!!  

att göra bort sig på buss 413

hej alla! så idag var det tisdag och jag säger som min underbara so-lärare jonny, tisdagar är ganska meningslösa dagar. självklart tolkar vi det olika; meningslösa tisdagar är för mig hårt arbetande som man bara kan hoppas lönar sig i längden (vilket jag nog vet att det gör), medan meningslösa tisdagar för honom innebär att sitta med oss elever och sjunga gammal nästan-rapp från sent 90-tal, skulle jag gissa... hur som helst blir tisdagar ändå liksom alla andra dagar, mycket skratt åt ingenting med frida, mimmi, tess och amanda. jag och frida hade en vild diskussion om senegal, om jag skulle återge den här skulle vi med stor sannorlikhet framstå som korkade men det slutade med att felix fick förklara att senegal är ett land som ligger längst västerut i sydafrika och där talar man franska. dagens ros vill jag passa på att ge till tess, som helt osjälviskt gav bort sin bussremsa till stackars mimmi för att hon skulle kunna ta sig hem på ett lagligt sätt efter att hon tappat sitt busskort någonstans mellan skolan och tandläkarmottagningen. en prick i himlen till henne alltså! jag gjorde också bort mig på buss 413 idag när jag var på väg hem idag vid kvart över fyra tiden, jag satt och lyssnade på the perishers på ipoden när jag helt utan anledning började sjunga med, högt, till musiken! jag fick ju minst sagt några mycket nyfikna blickar vända mot mig... men jag tycker ju om att göra bort mig sådär, vill bara hälsa till alla som befann sig på buss 413, ursäkta om jag utsatte er för smärre tortyr med min inte så ljuva sångröst. vart är mitt sunda förnuft på väg kan jag inte låta bli att fråga mig själv allt oftare... till senegal förmodligen, de har väl ett ganska bra fotbollslag, eller är det bara jag som inte har någon koll? av någon anledning verkar det sist nämnda inte helt osannorlikt... sov gott, imorgon är det onsdag och enligt jonny är det en mindre meningslös dag, vi får se om han har rätt...  

måndag kväll

sitter med min teknikrapport om min söta lilla elmotor som jag byggt på tekniken i skolan. nu är jag nästan klar och jag håller på att somna, jag ska nog gå och lägga mig tidigt ikväll, det lär ju ändå ta flera timmar för mig att somna... skola idag var det, ja. det var jättekul att komma tillbaka efter lovet. jag har saknat alla mina underbara vänner och en vecka är en lång tid att vara borta känner jag. nej, egentligen inte men det känns som om det är mycket längre än det egentligen var. frida kom hem från new york i natt, hon smsade mig vid tre för att berätta att hon levde och precis ätit middag! trots att hon kom hem så sent, har en helt sne dygnsrytm och skulle upp till skolan bara några timmar senare, såg hon till att läsa min blogg innan hon gick och la sig! tackar och bockar, raring! när jag kom hem möblerade vi om ett rum här hemma, fint blev det men ryggen tar ganska mycket stryk under sådana projekt... imorgon är det en vecka kvar tills mimmi fyller 16 år! vi har bestämt att vi ska ut och äta middag på ciao ciao på odenplan och imorgon ska jag ringa och boka bord, jag måste vara ute i god tid, jag bara är en sådan person. sen måste jag bestämma vad jag ska köpa till henne. hon har sagt att hon inte vill ha någonting men jag tänker inte komma tom hänt på min bästa kompis födelsedag, vem tror hon att jag är egentligen, kära nån! jag måste också hinna köpa en ny bikini till på torsdag eftersom vi ska simma på idrotten i skolan...
nu har mitt ben somnat, vilket jag tar som ett tecken på att jag borde röra lite på mig... sov gott, jag går nog och lägger mig snart, eller jag kanske ska stanna uppe och kolla på csi... om jag inte gör det kommer düring att berätta allt som hände för mig imorgon så frågan är om jag vill se csi över huvud taget för om han berättar är det ju ingen idé att se det alls, han berättar ganska detaljerat...        

måndag morgon

god morgon! hoppas alla sovit gott, jag har inte gjort det... ända sedan vi kom hem från fjällen har jag haft jättesvårt att sova. men förhoppningsvis blir jag helt utmattad efter skolan idag. jag ska alldeles strax åka dit, till det där underbara stället som vissa kallar fängelse och vissa kallar skola. trots att det nästan är ett måste att utåt hata skolan, eller i allafall starkt ogilla den, tycker jag att det ska bli trevligt att åka dit idag och träffa alla finfina polare. men jag antar att det är skillnad sådär efter lov... imorgon måste jag tycka illa som stället igen. igår fika jag med seglaroskar och det var jättetrevligt! han är så rolig och det var jättekul att sitta och prata med honom! sedan var det ju lilla zorba som sms:at och sagt att han hade tråkigt i stockholm. jag hade tänkt att jag kunde träffa honom idag, eftersom nicci ska klippa sig och vi därför får ta fika en annan dag men då visade det sig att zorba var på väg hem redan igår! tänk vad typiskt ändå, ifall jag bara hade kollat den gamla mobilen i lördags,så hade jag sett zorbas sms och kunnat träffa honom! men jag åker ju till gotland på skärtordagen och då har jag en vecka på mig att träffa honom! nej,nu är det nog bäst att jag tar mina saker och åker till skolan, ha en bra dag!!

sms från zorba!

nu ska jag strax åka iväg för att träffa seglaroskar och fika. jag var bara tvungen att skriva ett snabbt inlägg! jag fick ju en ny mobil för några veckor sedan och nytt mobilnummer och allt sånt... hur som helst, jag satte igång den gamla mobilen för att se om någon fortfarande hörde av sig till det gamla numret (det var ett kontantkort) och gissa vem som sms:at mig igår för att berätta att han var i stockholm? zorba, min underbara polare från gotland!! jag svarade från den gamla mobilen och skrev mitt nya nummer, nu väntar jag på att han ska svara och säga hur länge han stannar, han kanske har tid att ses imorgon! det vore toppen,jag har verkligen saknat honom sedan vi träffades senast!! nu ska jag åka...

lubbe är min stora idol!

god morgon! eller ja, god förmiddag om man som jag vaknar relativt tidigt... har jag berättat om min stora idol? min yngsta bror lubbe. egentligen heter han ju lucas men tack vare min familjs livliga fantasi blev lucas till lubbe. skönare sjuåring får man nog leta efter! egentligen är han nog ganska vanlig men jag har stora planer för min lilla busunge. hur som helst hittade jag en bild på oss som jag tog i julas. det var tänkt att vi skulle se söta och snälla ut men precis när jag tryckte ner knappen på kameran, gör lucas en minst sagt läskig grimars... jag tar nog med en fin bild på honom också så att ni får se hur gullig han är egentligen! ha en superskön söndag!

image5                  image7

när man är trött blir man religös, här kommer lite nattpredikan..

nu är jag på mycket bättre humör och jag ska nog hitta på ett sätt att förbli på bra humör... klockan är 22:05 och jag ska snart gåoch lägga mig eftersom jag ska fixa cykeln och hinna plugga imorgon innan jag ska träffa seglaroskar. jag tänkte ta cykeln om det är bra väder, dels för att det vore roligt och dels för att det är miljövänligt. om det är dåligt väder tänkte jag nog ta tåget, jag har alltid tyckt mer om tåg än om buss. tåg är sötare på något sätt. oj, vad knäpp jag låter "tåg är sötare"... men det känns okej att vara lite knäpp, faktum är,att jag tycker om att vara det. oftast. den egentliga anledningen till att jag sitter vid datorn är att jag skulle kolla om nacka kyrka har någon ungdomsgudstjänst snart. om det är någon som undrar så, ja, det står "geek" skriket med ilsket röda bokstäver i min panna. nej, jag ville kolla för att jag hade tänkt ta med min bror på en sådan gudstjänst. det är snart ett år sedan jag konfirmerades och om han bestämmer sig för att göra det och väljer samma slags undervisning som jag gjorde, börjar han till hösten. jag gick en gång i veckan under nästan ett år till kyrkan och konfirmerades i slutet av april. jag var absolut inte säker från början på att jag ville göra det. vissa stunder undrade jag vad jag höll på med egentligen, vad var det här för något? men nu, ett år senare, är jag glad att jag till slut bestämde mig för att göra det. jag går inte till kyrkan varje söndag eller ber någon tyst bordsbön varje gång maten serveras men det fanns någon slags trygghet med att gå till kyrkan varje tisdag, det känns som att i kyrkan är man alltid välkommen. bara det tycker jag är ett skäl till att konfirmera sig; gemenskapen. nu är det inte så att jag tycker att det är en självklarhet att göra det, som sagt så tvivlade jag både en och två gånger och jag ifrågasätter ibland om det verkligen finns en Gud. jag vill inte övertala min brorsa att konfirmera sig och säga "jag tror på fadern,sonen och den heliga anden,bla bla bla". men det är ju i allafall värt att testa. att konfirmera sig betyder ju inte att man måste tro, i allafall inte hela tiden. men jag gillar tanken på att när jag väljer att tro så har jag visat att jag menar det. eller något sånt... sov gott, till och med min egen predikan gör mig sömnig (; 


the perishers<3- come out of the shade

Was it love, or just something that reminded me of?
Something that felt a lot like, but wasnt, love
Just friends,
Friends then until the end
You know I still pretend, just friends.

Take a step and come out of the shade
I can tell you're no longer afraid
I'm helpless without your warming smile
Take a step and come out in the sun
I can tell its already begun
I'm helpless without your warming smile

Was it love, I think it was but I'm far from sure
I'd never felt that way before, was it love?
Just friends,
Am I a fool to be asking for 
A fool to wish that we could be more, than friends

Take a step and come out of the shade
I can tell you're no longer afraid
I'm helpless without your warming smile
Take a step and come out in the sun
I can tell its already begun
I'm helpless without you,
helpless without you
helpless without your warming smile

home sweet home

borta bra men hemma bäst. egentligen gillar jag inte den frasen men den stämmer ju så bra. visst var det skönt att åka skidor och komma bort ett tag men det är underbart att komma hem till sitt eget hus, sin egna säng och allt sådant. fast det är ju klart,jag har redan börjat planera för gotlandsresan om två veckor. den kommande veckan blir nog ganska stressig; jag ska lämna in mitt bildarbete, slöjdarbete, teknikarbete, engelskaarbete, idrottsarbete och svenskaarbete. jag har ett mycket viktigt franskaprov på fredag och sedan var det någonting mer,har jag för mig... jag kommer nog på det senare.
ni vet när man blir så där frustrerad över någonting fast man inte kan förklara vad? så kände jag mig tidigare idag, helt utan förvarning blir allting jättehemskt och det känns som om jag ska koka över efter minsta lilla grej... jag hatar när det blir så och jag försöker tänka på andra, glada saker men sedan är jag ändå sådär otroligt hemsk så jag knappt vet vart jag ska ta vägen! jag vill kasta en glasflaska eller något liknande hårt ner i marken och bara höra hur den går sönder. fast det gör jag ju inte men just då brukar det kännas som om det skulle hjälpa. vad hände med mitt nya, positiva jag? jag vill vara positiv och glad hela tiden och ena stunden tänker jag; oj vad glad jag känner mig, för att i nästa stund bara vilja skrika av missnöje. även fast jag inte är missnöjd alls! vad beror det på?????? om det är någon som vet och/eller vet hur man botar det, snälla skriv en kommentar... jag ska nog helt enkelt gå och dra något gammalt över mig tillsdet känns bättre. imorgon blir det nog en roligare dag, hoppas jag. jag ska fika med seglaroskar vid tre och det ska bli trevligt! på måndag är det ju skolan igen men det känns bara roligt att komma tillbaka och träffa alla fina polare, de flesta har jag ju inte träffat på två veckor.
ha en bra lördagseftermiddag!   

härliga härjedalen

här uppe är det 1 och en halv meter snö! idag var det strålande sol och skidåkningen är underbar! jag har fått jättemycket färg också, på bara en dag. igår eftermiddag hoppade jag och mina brorsor ner för terassen, 2 meter ner i den djupa snön. jag vet, det är jättebarnsligt men roligare än så här blir det inte! jag har bestämt att jag ska vara mer optimistisk, trots att det är 5- och jag längtat efter vår så länge. det är roligt att åka skidor och det är så fint när solen lyser på snön så att allting glittrar. jag vet hur jag låter nu men för er som känner mig är det ju inget ovanligt. nej, nu ska jag bli mer positiv var det, mer som felix. gladare kille får man leta efter, jag har känt felix i fyra år och jag har aldrig sett honom sur, arg eller ledsen. han är alltid glad och det smittar av sig, jag skrattar alltid när jag är med felix, oavsett om han är rolig eller tråkig. oftast är han ju rolig, eftersom jag skrattar. jag är dock otroligt lättroad, det kan ni som känner mig också intyga. det jag gillar mest med att vara här uppe i fjällen är inte det begränsade varmvattnet eller kylan eller den lilla pitoreska stugan, förvånansvärt nog, utan att det, trots allt, är ganska civiliserat men ändå så orört på något sätt. jag står på toppen av fjället och tittar bort mot de avlägsna topparna och kan inte låta bli att undra om någon någonsin gått precis där. förmodligen har någon det men jag gillar tanken på att det fortfarande finns natur som ingen sett, som ingen förstört. jag är otroligt rädd för björnar. när jag går utanför dörren här och det är alldeles tyst, tror jag alltid att jag ser en björn bakom varje gran! idag kom jag på att det inte finns någonting att vara rädd för eftersom jag lärde mig på dagis att björnar går i ide på vintern men när jag sa det till mamma sa hon att björnarna vaknande här uppe för att det var så pass varmt och att det för inte jättelänge sedan hade gått en björn nere i byn i vemdalen! så nu är jag rädd igen och kommer förmodligen ligga vaken hela natten och lyssna efter björnar efter att tobias skrämt upp mig när vi var ute med hunden förut. 
nu ska jag göra lite av allt skolarbete jag tagit med mig hit och sedan ska jag sova så att jag är redo för skidbacken imorrn igen. saknar alla er där hemma! vi ses om en vecka!!     

RSS 2.0